Räddad av laser

Mall Prata

Mall Prata
Jag har fuskat lite som snickare under semestern. Riktigt kul! Inte bara för att man får ett konkret resultat av arbetet – i mitt fall en altan – men också för att kroppen utmanas och musklerna värker dagen efter. Det är som om kroppen säger: ”Men vad roligt att jag få vara med! Det var länge sedan.”

Och ska man snickra behöver man bra redskap. Ingen nyhet direkt. ”Om yxan är slö och eggen inte slipas får man bruka desto större kraft.
”Man vinner på att gå till verket med vishet”. (Salomo omkring 900 F.kr i Predikaren 10:10) Denna sommar har jag upptäckt ett redskap som mer eller mindre revolutionerade arbetet. Laser. Tidigare har jag kört med vattenpass. Ett kort på 50 centimeter. Egentligen alldeles för kort. Efter ett par meter har jag ofta märkt att det kan skilja flera centimeter på höjden och fått börja om. Tidsödande. Frustrerande.

I år fick jag låna en bygglaser. Ett mycket finurligt instrument som på millimetern ger besked om rätt höjd. Det enda jag behövde göra var att ta ut en höjd att utgå ifrån och ställa upp sändardelen på ett ställe där hela bygget kunde nås av laserstrålen. Sedan var det bara att ”springa runt” och ta ut höjderna. Det blev perfekt. Altanen i våg, till och med runt hörnen.

Så tänker jag också om livsbygget. Vi behöver inte bara en utgångpunkt, en ”hörnsten”, utan också en laser som hjälper oss att hålla fast vid ”rätt höjd”. Då räcker inte våra egna korta vattenpass. Vi behöver bättre grejer. Någon som lyser genom natten och ger besked om vi ligger i våg. Någon som ser förbi nästa kurva och leder oss på rätt väg. Du anar kanske vad jag tänker. Erfarenheten av den helige Ande revolutionerar livet med Kristus. Andens ledning är suverän, en verklig hjälp när vi bygger Guds församling, Guds rike.

Märkligt va? Till och med under ett altanbygge kan Gud tala. Ser nu fram emot en höst med värme, liv och tro där Jesus får vara i centrum.

Ulf Sundkvist pastor och föreståndare för Pingst Umeå

Vi du läsa mer av Ulf Sundkvist; kika gärna på tidningen Dagens hemsida där han är återkommande krönikör: http://www.dagen.se/ulf-sundkvist-18.732 

Ny på jobbet

ny på jobbet

ny på jobbet

1. Hanna-Maria Holmefur – ny pastor i Holmsund
Hanna-Maria Holmefur är sedan flera år tillbaka ledare i Pingst Umeå, främst med inriktning på ungdom, unga vuxna och hemgrupper. Hon har en naturlig ledargåva och en bakgrund som församlingsledare och pastor i Pingst Härnösand. Hanna-Maria har studerat teologi och hälsofrågor. I månadsskiftet augusti/september så börjar hon sin tjänst.

2. Elias Nestander – ny ungdomsledare
Elias är 21 år gammal och en av församlingens egna ungdomar som vill tjäna Gud. I mitten på augusti börjar som ungdomsledare på 50 %. Efter gymnasiet har han hunnit med att vara teamare i Pingst Varberg och gjort ett år med Testa Mission i Tanzania.

3. Benjamin Mattsson – Teamare
Benjamin en härlig 21 årig kille från Luleå. Han har studerat till sjuksköterska och till hösten börjar han på teamträningsskolan och kommer ha sin praktik här i Pingst Umeå med fokus på barn och ungdom.

Vi är väldigt glada för dessa nytillskott till teamet. Be gärna för våra nya medarbetare! Be att de får kraft och vishet i arbetet och att de får se människor beröras av Jesus.

// Ulf Sundkvist

Njutpaniken

Sommaren 2018, vilken fullträff! Och ändå, mitt i allt ljuvligt, hör jag talas om andras, och upplever själv, en viss stress. Jag kallar fenomenet för njutpaniken. Vanligast förekommande är njutpaniken under småbarnsåren. Som folk stressar ihjäl nyförlösta, ömmande, ibland ledsna mammor och trötta, tvivlande föräldrar med njutpanik då. Den här tiden är så kort, nu gäller det att njuuuuta! Precis samma princip gäller under sommaren.

Saker jag älskar men som kan stressa mig på sommaren:

-Packa till stranden

-Se på alla avsnitt av Sommar med Ernst, Morden i Midsomer, Allsång på Skansen

-Äta sill, surströmming, jordgubbar, grillat, färskpotatis, rabarber och glass tillräckligt mycket

-Smörja in barnen, påminna om keps och vattenpauser

-Träffa vänner tillräckligt mycket på allas altaner och småprata in i de ljusa nätterna

-Odla, plantera, vattna, skörda

-Bada, njuta av sjö, hav, älv

-Ge barnen fina, härliga somriga sommarminnen

-Att semestern ska bli allt vi vill, behöver och önskar

Och så den sista –Plocka blommor! Jag älskar blommor, och jag älskar att få vara kreativ inomhus med blommor. Varje morgon när jag cyklar till jobbet tänker jag att idag, idag bara måste jag plocka in lite av all den blomsterprakt som flödar mitt framför ögonen på mig. Till på köpet alldeles gratis, till skillnad från vinterns stela butikstulpaner för en halv förmögenhet (jag gillar dem också men ni fattar). Mina blomsterarrangemangsidéer blir sällan av och trots att det är en glädje, så upplever jag en viss stress, eller njutpanik. Men så fick jag en tanke eller ett tilltal en morgon, när jag ännu en gång cyklade förbi ett av alla plocka-blommor-ställen och drog in den bitterljuva, lite syrliga doften av sommarblomster;

Jag har ju ställt dem här åt dig Elina. Du behöver inte plocka in dem, jag har ställt dem här så du kan se och njuta av dem varje dag, på väg till jobbet eller hem, på promenad eller utflykt. Du behöver inte göra någonting, jag har ställt dem här, överallt, åt dig.

Så sant. Så skönt. Sommaren, naturen, skogen, den bara är här. Skapad för oss. Färdigarrangerad och klar. Och vi får bara vara, om vi vill. Utan att göra någonting. Ta del av det vi orkar ta del av från detta sommarens smörgåsbord.

”Nåden tar dig dit brådskan inte förmår ta dig.”

(Citat ur en av sommarens pocketböcker; Resa sig stark av forskaren och fil dr Brené Brown).

Glad sommar hörrni! Låt den inte sabbas av njutpaniken.

100-åringarna som dök upp överallt….!

Det är nästan otroligt, men tro mig – helt sant. Denna vecka är det 100-åringar överallt i min väg. Konferensen i Husbondliden, Lappis kallad, samlar sig för 100-årsjubileum nästa år. Sista gudstjänsten i söndags togs en ”tacksägelsekollekt” upp för nästa års satsning på barnen och ungdomarna – över 100000 kronor kom in! Framtidstro trots sina 99 år….samma dag stannade vi till i Idbäcken, Rusksele. Två goda vänner slog ihop sina födelsedagar och firade….fanfar…..100 år! Underbar samling, god mat från nästan hela världens hörn, oräkneligt antal av ”sviar’n” utomhus – en sorts minifluga som inte syns men känns….och när denna dag övergår till natt och ny morgon uppvaktar jag för första gången i mitt pastorsliv en livs levande 100-åring. En förtjusande kvinna. Klar i tanken, integritet och värme i skön förening. Ser fram emot den dagen! Som om detta inte var nog – helgen som kommer firar Pingstförsamlingen i Gunnarn, min hemby, det första kända troendedopet som hölls i det som då hette Stensele socken, numera Storumans kommun. Platsen var Grundfors vid Umeälven, 17 män och kvinnor tog detta livsavgörande steg bokstavligen, gick ut i vattnet för att begrava det gamla livet, börja ett nytt tillsammans med Jesus Kristus. Det finns en gemensam nämnare i det jag räknat upp här – tron på Gud! Den Gud som skapat världen, sände Jesus Kristus för att ge oss hopp och framtidstro. Om detta berättar vi mera om i vår Sommarkyrka på Kafé Station. Varje söndagkväll kl 18, välkommen till dessa möten som pågår till och med 5 augusti.

Med önskan om sol och värme – och ett välbehövligt regn (jag är bondpojke från Gunnarn…!)

Lennart Holmner 

När tron pressas

Han spelade och grät. Amazing grace. De sköra tonerna från trumpeten i inledningen på begravningen, växte långsamt till en mäktig flod. Musiken sköljde igenom kyrkan och alla sörjande. Den väckte hopp, mitt i hopplösheten. Genom tårarna blev det uppenbart. ”Det som blir sått i svaghet uppstår fullt av kraft”. Den Gud Jesus berättar om har öppnat en dörr ut på andra sidan. Berättelsen om stenen som rullades undan, om graven som var tom och berättelsen om frälsaren som uppstått ger hopp, även i de allra mörkaste stunderna.

När jag tänker på det svåra som jag drogs in i märker jag återigen att tron på Jesus blir som allra starkast när den utsätts för tryck. Den är som krutet i avtryckaren, som bensinen i motorn som omfamningen mellan de älskande. När trycket blir som allra störst frigörs en kraft, vi inte kan vara utan. Kärleken som strömmade fram ur det svåra bar verkligen på begravningen och den kärleken bär också mig.

Men det klart. Det gäller att fylla på. Tanken får inte bli tom. Soppatorsk tar oss ingen vart. Därför läser jag bibeln också på sommaren. Därför söker jag upp mina troende vänner också på sommaren. Därför firar vi Gudstjänst varje söndag, även på sommaren. Ekumenisk klockan 11 och på Station med vår ”egen” huvudgudstjänst kl. 18. 

Med förhoppning om en god fortsättning på sommaren
Ulf Sundkvist Pastor i Umeå Pingst

Vi du läsa mer av Ulf Sundkvist på tidningen Dagens hemsida där han är återkommande krönikör, klicka här.

Copyright © pingst Umeå