LIVET ÄR TUFFT. MEN………

När jag tog min vilopaus och tänkte på bloggen jag blev ombedd att skriva kom den här rubriken rakt in i min tanke.

Spännande tänkte jag, vad blir det av det här. Men så är livet. Tufft, för många människor.

Jag möter dem lite nu och då, de ringer eller jag möter dem i olika sammanhang.

Människor som har det tufft på olika sätt, de kämpar, men når inte fram.

Du som läser de här raderna, kanske tycker att livet är tufft på många sätt.

Det är inte rättvist tycker du. ”Livet är tufft” ”MEN”

I bibelboken så läser vi så här i Hebreérbrevet kapitel 4 verserna 15 – 16

”Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. 16Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp.” 

Mitt när livet är som tuffast så finns det en som känner med dig. MEN är det möjligt? För mig är det det. Jesus vill bära dig när livet är tufft. Du är aldrig ensam även om det kan kännas så.

Vill du ha mer kontakt med oss, så hör gärna av dig. info@umea.pingst.se eller tel. 090-141010

Jag är obotligt troende

Livet skulle vara outhärdligt utan tro. När barnen ger sig iväg på mornarna tror vi att det ska gå bra, att vi ska ses igen, men vi vet inte. När vi sätter oss på flyget tror vi att resan ska gå bra, men vi vet inte. När det unga paret avger sina löften om kärlek, tror de att det ska gå bra, men ingen kan säkert veta.

Vad skulle hända om vi slutade tro? Skulle vi våga skicka iväg våra barn till skolan utan följeslagare?  Skulle flygen fortsätta lyfta? Frågan är också om någon över huvud taget skulle våga sig på ett löfte om livslång kärlek. Där misstänksamheten råder blir ingen modig.

Trons motsats är otro. Det pratas det inte mycket om. Det är som ett tabu. Otro vill ingen bli anklagad för. Ändå ligger otron där på lur hela tiden. Det är ju otron som skapar alla säkerhetskontroller. Det är otron som bygger murar. Det är otron som skapar avstånden. Det är otron som gör oss rädda. Otron vill oss inte väl. Till slut tar den musten ur oss.

Därför är det oroväckande att så många ungdomar saknar drömmar. Därför är det oroväckande att politiker är mer benägna att prata pengar än om samhället de drömmer om att bygga. Därför är det oroväckande med andliga ledare som är mer intresserade av tvivlet, än av tron.

Tron är grunden för det vi hoppas på. Tro är barnet som vågar släppa taget och ta det första steget. Tro är tonåringen som vågar resa sig ur mängden och säga vad hon tycker utan tanke på vad andra ska säga. Tro är paret, som trots att livspusslets alla bitar flyger och far, inte ger upp utan fortsätter kämpa för kärleken. Tro är den gamla kvinnan som trots sin bräckliga kropp lyfter blicken mot det osynliga och ler. Men tro är också att våga en gång till, att förlåta och ge en andra chans.

Verklig tro har mer med förtroende att göra än med intellektuella och logiska överväganden. Vi tror för att vi litar på varandra.  Därför gör sveken så fruktansvärt ont. Tro, stavas risk. Vi ser inte, men vi tror ändå.

Hade det varit enklare om rationalismen hade svar på allt, om livet djupast sett handlat om logik? Hade det varit enklare om det bara haft med vår goda karaktär att göra?  Hade det varit enklare om det haft med vår släkt att göra? Att vi föddes in i trons värld, som en prinsessa in i kungahuset. Knappast.

Själv är jag tacksam för att livet handlar just om tro. Min intellektuella förmåga är inte Einsteins. Min karaktär har sina brister och min släkt är inte kungens. Ändå inbjuds jag. Ändå får jag tillträde till livet, kärleken och till Guds hjärta. Ändå når mina böner hela vägen fram. Så jag har bestämt mig. Jag är obotligt troende. Livet skulle vara outhärdligt utan tro.

Ulf Sundkvist, pastor och föreståndare i Pingst Umeå

Tro – månadstema i Pingst Umeå.
Välkommen på Gudstjänst!
Varje söndag klockan 11

LJUSET FINNS.

Det är mörkt stora delar av dagen MEN ljuset kommer att vinna.

När jag skriver de här raderna, så har jag åter konstaterat att så är fallet även det här året.

Från 1 jan till 31 jan har solens synliga tid ökat med ca: 2 tim 30 minuter, jag blir så imponerad varje år av det här.

Många gånger i livet tycker vi att livet är bara mörker och det är mycket svårt att se att det ljusnar.

Ljuset är fantastiskt, det lyser upp för oss, det värmer och avslöjar (smutsiga fönster )

Bibeln berättar om ett verkligt ljus för oss i livet. I Johannesevangeliet kapitel 1 verserna 4 – 5 står det följande ”I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. 5Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”  

För några veckor sedan, när det var som mörkast firade vi Jesu födelse till den här jorden.

Världens ljus kom för att ge oss människor ljus i våra liv.

Ta vara på ljuset Jesus i ditt liv.

Vill du höra mer om detta kom gärna till någon av våra gudstjänster eller kontakta oss på info.umea.pingst.se så berättar vi mer om ljuset Jesus.

Dop i minusgrader

Kom till Dragonskolan en tidig morgon i januari. Inte en elev så långt ögat kunde se. Inte så konstigt egentligen. Det var ju söndag. Däremot var min kollega Johnny Edorsson på plats. Skinande glad stod han vid badtunnan som snart skulle fyllas med vatten och värmas upp. Inte för ett bastubad utan för en dophögtid som skulle avsluta Pingst Umeås Årsfest. Lite orolig måste jag tillstå att jag blev. Det var ju kallt. Skulle det funka? Vill ju inte gärna att det stora och heliga skall reduceras till ett spektakel. Vill man följa Jesus, ska det vara på riktigt och på allvar, men samtidigt är ju den efterföljelsen något av det mest glädjerika en människa någonsin kan bestämma sig för. Det är lite som en vigsel. Underbart och vackert, samtidigt som det är heligt och stort.

Några timmar efter vårt möte på parkeringen inleddes Årsfesten. Dragonskolans Aula fylldes med 400-500 hundra förväntansfulla människor, mer folk än det får plats i kyrkan. Sedan drog det igång och blev till något mer än jag vågat hoppas på. Lovsången lyfte, förbönen levde och barnen var lika utmanade och glada som bara barn kan vara. Biblar fick de också! När sedan dragningen gjorts om behovet av en ny mötesplats för Pingst i Umeå och det blev dags att ge respons var gensvaret påtagligt. Nu har vi löften på över en halv miljon kronor till en grundplåt. I början på veckan hade vi noll kronor. Det säger något om det engagemang som finns. Tillsammans blir det mesta möjligt, med tro på den Gud som delade Röda havet, då blir allting möjligt.

Dop då? Det dröjde ända till mörkret lägrade sig. Klockan väl väl runt sex på kvällen och det var riktigt kallt. Men vattnet var varmt och varma var också dopkandidaterna. De formligen lyste av förväntan när de i tro steg ner i vattnet och överlät hela livet åt den Gud som Jesus Kristus berättar om. Det var inte bara vackert. Det var en stark upplevelse av vad tro och övertygelse kan göra, men också en bild av en kyrka som inte låter sig bindas av traditioner och former utan vågar sig ut i det fria.

Ser nu fram emot nästa dop och ett år då Gud ska göra under!

Ulf Sundkvist – pastor och föreståndare

Vi finns till för varandra, väl?

Jag har förmånen, både privat och via mitt jobb, att få träffa barn varenda dag. Jag är så oerhört förtjust i barn, när ett barn kliver in i ett rum eller sammanhang, tycker jag att det är som om en bit av himlen själv kliver in.

Några av alla de möten jag haft med barn har fastnat lite extra. Jag minns till exempel när jag satt på bussen en helt vanlig dag, trött, sliten och lite ensam på något vis, trots att bussen var fullproppad. Plötsligt känner jag en liten, liten hand som utan tvekan tar stöd mot mitt ben för att resa sig upp. Det var så självklart på något vis, att ta stöd mot sin medmänniska. Att jag fanns där för honom.

En annan gång för många år sedan på bussen steg en liten flicka på som uppenbarligen inte hade det lätt i livet, med en mamma för sjuk både fysiskt och psykiskt för att ens kunna sköta om sig själv. Flickan gick rakt fram till mig och satte sig i mitt knä. Där fick hon sitta och tanka all den kärlek jag kunde ge henne mellan Ålidhem och Vasaplan. Hon behövde mig, och för mig var det en välsignelse att få vara det hon behövde en liten stund.

Och så nu senast, på besök i en förskola, där flera barn som egentligen inte känner mig alls, helt plötsligt står alldeles nära och ber om hjälp med glasspappret, att dela pannkakan eller stoppa ner fleecetröjan i täckbyxorna. Så självklart. Vi finns till för varandra. 

Bli som barnen säger Jesus, Guds rike tillhör dem. Jag tror att en av nycklarna till väckelse i vårt land handlar om just detta. Att våga bli som barnen. Släppa på stolthet och fasad. Att våga behöva varandra, våga be om hjälp, våga finnas till för varandra i vardagen, på riktigt. 

Därför är jag så glad över att vår församling fortsätter att arbeta aktivt för att bli en församling byggd på hemgrupper. Att bygga kyrka i vardagsrummet, precis som i Apostlagärningarna. Tänk så mycket lättare att ta med en granne in i trons gemenskap via det vardagsrum där hen redan suttit och käkat chips och kollat på fotboll. Och tänk så mycket lättare att komma ny till en kyrka där du direkt har möjlighet att få lära känna människor i ett mindre sammanhang. 

Varmt välkomna till vår årsfest/årshögtid nu på söndag kl 14-18 på Dragonskolan. Tro, bön, lovsång, fika och gemenskap utlovas. Och jag är ganska säker på att det även kommer att pratas mer om detta fantastiska som kallas för hemgrupper. 

(Om du läser detta och vill ingå i en hemgrupp, kontakta Lennart Holmner, en av våra pastorer, på 090-141012 eller lennart.holmner@umea.pingst.se)

/Elina 

LJUSET FINNS.

Det är mörkt stora delar av dagen MEN ljuset kommer att vinna.

När jag skriver de här raderna, så har jag åter konstaterat att så är fallet även det här året.

Från 1 jan till 19 jan har solens synliga tid ökat med 80 minuter, jag blir så imponerad varje år av det här.

Många gånger i livet tycker vi att livet är bara mörker och det är mycket svårt att se att det ljusnar.

Ljuset är fantastiskt, det lyser upp för oss, det värmer och avslöjar (smutsiga fönster )

Bibeln berättar om ett verkligt ljus för oss i livet. I Johannesevangeliet kapitel 1 verserna 4 – 5 står det följande ”I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. 5Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”  

För några veckor sedan, när det var som mörkast firade vi Jesu födelse till den här jorden.

Världens ljus kom för att ge oss människor ljus i våra liv.

Ta vara på ljuset Jesus i ditt liv.

Vill du höra mer om detta kom gärna till någon av våra gudstjänster eller kontakta oss på info.umea.pingst.se så berättar vi mer om ljuset Jesus.

Heliga känslor – Ensamhet

Kring jul så vandrar ofta mina tankar bort till människor som känner sig ensamma, något jag kan känna otroligt stor sorg över. Jag följer just nu en bibelplan som heter ”Heliga känslor – bibliska svar till varje utmaning” och vill dela en andakt därifrån. Om du tycker om det du läser och har en smartphone så kan du ladda ner bibel-appen YouVersion och läsa hela planen.

”Ensamhet är enkelt känslan av att ingen egentligen bryr sig om dig eller ditt liv. Ensamhet kan mycket väl vara den mest destruktiva känslan av alla. Om Satan inte klarar att få dig att snubbla av oro och rädsla, så kommer han att försöka fjärma dig från hälsosamma relationer eftersom också han känner till att kraften ökar exponentiellt!

Fastän du kanske känner dig ensam, så måste du påminna dig själv om att du aldrig är riktigt ensam eftersom Bibeln lovar dig det. Det här är ett av de strategiska ögonblicken i livet där du kan påminna dig själv om att alla känslor inte är giltiga. När ditt hjärta försöker tala om för dig att du är helt ensam och att ingen bryr sig om dig eller ditt liv, så har ditt hjärta lyssnat på hans lögner.

När det kommer till ensamhet, kan du öppna din Bibel och söka Guds Ord och låta hans röst påverka dina känslor. De sista ord Jesus uttalade till sina lärjungar påminde dem om att även om de inte längre skulle kunna se Honom med sina ögon, så skulle Han verkligen vara med dem för alltid: ”Jag är med er alla dagar till tidens slut.” (Matteus 28:20)

Jesus ledmotiv är att du aldrig kommer att gå ensam. Du är aldrig ensam! Lögnen som satan sprider riktar sig till dina känslor och tankar. Men den Bibliska verkligheten är att du är omgiven av Guds kärlek och omsorg varje dag av ditt liv. Det finns ingenting som kan skilja dig från Guds kärlek. Du är tryggt omgiven av Hans kärleksfulla omsorg därför att Han har lovat det. Ensamhet är en egentligen en lögn – Vi kan känna oss ensamma, men Gud lämnar oss aldrig.

 Jesus är verkligen din bästa vän. Våga tro och lite på honom redan idag. Dela dina tankar med Jesus och lyssna för att höra hur Han svarar dig. Tillbringa gärna en kväll i Hans närvaro med att spela lovsånger och ha Guds Ord öppnat. Skriv gärna förtroliga kärleksbrev och sjung ut ur ditt hjärta medan du är i Hans närvaro. När du börjar svara Jesus så som du skulle svarat en vän, så kommer din ensamhet att ebba ut, det har vi Guds ord och löften på!”

 Gud välsigne dig

JUL, JUL STRÅLANDE JUL???

Satt där i bilen i går, Det är tyst det mesta av tiden under de ca: 30 milen.

Inom mig ljuder rubriken ”Jul, jul strålande jul”. Om en vecka är det julafton, oj, är vi redan där, fast jag vet det så väl.

Mina tankar går till våra EU-migranter som sitter utanför våra affärer med sina pappmuggar. Alla våra asylsökande vänner som finns i vår byggd. Mina tankar går även till alla de som inte har det lika bra ställt som jag. Fullt medveten om att jag säkert har glömt någon (förlåt). Bakom varje situation finns en MÄNNISKA.

Har en bön och en längtan i djupet av mitt hjärta att alla människor som finns i min närhet, och människor över hela vår värld ska få uppleva en strimma av ”Jul, jul strålande jul.” 

Men framför allt lära känna världens Frälsaren Jesus Kristus som  ”Jul, jul strålande jul” pekar på. Jesus som föddes där i ett stall för en sargad värld. I ett land som var ockuperat av främmande makter, som lite senare får prova på att leva i ett främmande land tillsammans med sina föräldrar.

Så här lyder texten

Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar,

himmelens kronor med gnistrande ljus.

glimmande bågar i alla Guds hus,

psalm, som är sjungen från tid till tid,

eviga längtan till ljus och frid!

Jul, jul, strålande jul: glans över vita skogar!

Kom, kom, signade jul! Sänk dina vita vingar

över stridernas blod och larm,

över all suckan ur människobarm,

över de släkten som gå till ro,

över de ungas dagande bo!

Kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar!

Kom gärna och lyssna till ”Jul, jul strålande jul” i någon av våra kyrkor.

Han har gett mig ”Jul, jul strålande jul”.

En välsignad jul önskar jag dig.

IRL – In real life

Tidigt på Julafton ringde det på dörren. Vi väntade inga gäster just då. Inget var egentligen färdigt. Maten var inte klar. Bordet odukat och julklapparna var inte helt inslagna. Vem kunde det vara som så tidigt och oväntat kom på besök? Jag öppnade bara för att överraskas av en underbar julsång och en stor, varm kram från en öppen famn.

Av alla julhälsningar vi fick den julhelgen var det nog den som satte djupast spår. Vederbörande hade ju gjort sig omaket att komma själv i egen hög person. Inget blomsterbud, även om det är trevligt. Inget julkort heller, även om det också är roligt att få. Han kom själv med ett enda ärende. Han ville önska oss som familj en riktigt God Jul.

På ett sätt kan man säga att min vän fångade Julens kärna med sitt oväntade och tidiga besök. Julens berättelse är ju berättelsen om en Gud som när det verkligen gäller inte skickar profeter eller änglar. Inga blomsterbud eller kort. Han kommer ju själv. Personligen. Inte till det tillrättalagda och perfekta, inte till det dukade bordet, utan till den vanliga familjen som inte hade annan plats att tillgå än ett stall i en undanskymd liten by utanför Jerusalem.

Jag gillar den berättelsen och vad den säger om Gud. Varje gång jag läser den tänker jag att då kan han ju komma till vem som helst, lite oväntat och överaskande en vanlig julhelg, bara det är någon där innanför som vill öppna, lyssna och ta emot.

Men jag tänker också att den lär mig något om livet. Ska man säga något viktigt, ska man göra det personligt. Då ska man inte mejla eller skicka ett bud. Det ska det vara IRL. I real life. I verkligheten.

God Jul och Gott nytt år

Ulf Sundkvist pastor och föreståndare

Vill du läsa mer av mig rekommenderar jag ledarkrönikorna i tidningen Dagen:
http://www.dagen.se/dagen-landingpage/Tag/Ulf%20Sundkvists%20kr%C3%B6nikor

Mer tro än du tror!

Vi har varit samlade som ledare för att formulera en övergripande vision för vår församlings arbete. Med vi menar jag styrelse, äldste och några till – sammanlagt ca 30 personer. Så småningom kokades alla kloka tankar ned till uttrycket ”En troende gemenskap med Jesus i centrum.” I skrivande stund är inte allt färdigt ännu, men detta uttryck talade vi mycket om. Vilka är vi, vad vill vi vara, hur vill vi att vi ska uppfattas osv……några dagar senare provocerades jag av en artikel där en tidigare minister tar plats i kyrkostyrelsen, svenska kyrkans ”regering”. Hon beskrev sig själv som icke-troende och en viktig representant för de många som inte tror men ändå är medlemmar i kyrkan. Absurt, var min första tanke – varför vara med i något hon inte tror på?! Jag fick kraftigt understöd för mina tankar när jag samma dag hörde Epstein/Nordenberg i radions ”Efter tre” slå fast att man måste väl ändå vara troende för att vara präst…. Men som alltid är livet inte svart-vitt, utan rymmer många dimensioner. En intervju i ridningen Dagen med nämnda minister visar att hon ber till Gud, söker vägledning med sitt liv enligt gyllene regeln. Hon nämner också om bönesvar! Där fick jag så att jag (nästan) teg…..jag tycker verkligen att kyrkan ska vara en troende gemenskap med Jesus i centrum. Jag tycker verkligen att det är en självklarhet att präster/pastorer ska vara troende på Jesus Kristus.  Men – håll inne med dömandet, kasta aldrig första stenen! Det finns mer tro hos människor än du tror. Petrus, lärjungen, kom efter stor tveksamhet till ett hus fullt med hedningar (”icke-troende”). Där konstaterar han ödmjukt:”Jag ser nu mycket tydligt att Gud behandlar alla folk lika. Han är villig att  ta emot varje människa som tillber honom och lever enligt hans vilja, vilket folk hon än tillhör.” Apg.10:34-35.                                                                                             Första advent står för dörren – ett nådens år, vi tänder första ljuset. Börja att vända dig till Gud, en strimma av ljus ska tändas i ditt liv. Det finns en tro som kan bära dig! Välkommen till kyrkan, vår eller andra – en troende gemenskap med Jesus i centrum!

Lennart Holmner 

Copyright © Dandelion by Pexeto