Tro

Ett litet ord. Både verb och substantiv. Både rörelse och vila. Handling och förtröstan.

Jag har återigen fascinerats av berättelsen om Abra(h)am, hans fru Sara och deras liv.

Du hittar den i 1 Mos 12 och framåt; Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag göra dig till ett stort folk jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort och du ska bli till en välsignelse… I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.

…Abram gav sig iväg som Herren hade sagt till honom.

Det märkliga löftet upprepas, under resans gång, bland annat i den djärva uppmaningen; se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem. Så ska din avkomma bli.

Tiden går, snarare rinner iväg och enligt berättelsen, med sådana konsekvenser att “ett stort folk” närmast ter sig som ett skämt. Sara kan knappast hålla tillbaka sin skepsis, överårig som hon hinner bli och därmed oförmögen att föda barn. Ska jag få känna åtrå när jag är utsliten och min man är gammal, tänker hon leende.

Löftet återkommer envist  och blir allt mer konkret. Vid den bestämda tiden nästa år kommer jag tillbaka till dig och då ska Sara ha en son. Skulle något vara omöjligt för Herren.

Åh vad jag älskar den här korta notisen; Herren såg till Sara som han lovat och Herren gjorde med Sara som han sagt. Isak föds och ännu ett genialiskt drag i Guds mästerplan är fullbordat. Varken första eller sista gången som Gud agerar när en människas resurser och kontroll närmar sig nollstrecket.

Löftet om välsignelse för alla folk ska bäras upp av ett ännu större mirakel; För ett barn blir oss fött och en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste(Jes.9:6)

Tiden går. Igen. Men så, hundratals år senare får dessa legendariska ord universum att lysa upp: Och ordet blev kött och bodde bland oss och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har ifrån Fadern. Och han var full av nåd och sanning(Joh.1)

Vem kan meditera över Paulus storslagna lovprisning(Ef.), över det infriade löftet, utan att beröras? Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen

Vår tro mår så innerligt gott av Herrens ord. Låt Kristi Ord bo hos er med hela sin rikedom (Kol 3:16-17) Vår tanke får fäste i samma mylla som Sara fick. Nuddar vid den vilda glädje som får Maria, Jesus mamma att fara ut i lovprisning, enligt Luk. 1:46-55.

Vi rör oss sedan så behändigt, så smidigt i förväntan, i tjänst för bröder och systrar med samma tro. Både nära och på distans. Vi ser på de som inte vet, inte fått höra, med en ny värme, med en uppriktig längtan att dela de goda nyheterna.

Gud välsigne dig den här hösten. Gör slag i beslut du fattat. Herren väntar på dig. Din tro ska stadigt utvecklas.

Lämna en kommentar


Namn*

Email(publiceras ej)*

Hemsida

Din kommentar*

Skicka kommentar

Copyright © Dandelion by Pexeto